Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MASSEL, r. l. m. l. n. (r. l. m. VRP 11/8 1737, VetAH 1774, s. 81; n. VRP 13/8 1737); pl. masslar (Linc. I 5 a (1640)) l. massler (BOlavi 173 b, 174 a (1578)); l. MASSLA, r. l. f.; pl. -or l. -er; l. MÄSSEL, r. l. m.; best. mässlen.
Ordformer
(madsler (-dzl-), pl. 1578. masel 1712—c. 1755. massel 1706—1864. maszl 1641. massla (-sz-, -s-) c. 1635—1880. matzla 1538. mässlen, sg. best. 1711)
Etymologi
[sv. dial. massel, smått utslag, massla, mässlingsfläck, masslor, pl., mässling; jfr ä. d. masel, blemma, mnt. masele, blemma, fht. masala, röd svulst, ä. t. masel, ärr, maseln, pl., mässling, feng. mæsle, fläck, eng. measles, mässling; samhörigt med MASUR]
(†) hudutslag, blemma; ofta koll.; stundom äv. om mässling. VarRerV 16 (1538). (Barnet hade) altijd varit siukt aff Massel, som dagen tillförne inslog. VDAkt. 10/10 1706. Månge dö af massel, et utslag, som menas vara frisel, mässling och kylasjyga som det här kallas. Osbeck Lah. 90 (1796). Landsm. II. 2: 47 (1880). — jfr BARNA-MASSEL l. -MASSLA.
Avledn.: MASSLIG, adj. (mas(s)l- 1541—1773. matsl- (-tzsl-) 1541—1739. -ig 1741—1773. -og(h) 1541—c. 1755. -ot c. 1755) (†) som har utslag l. blemmor; skabbig. 3Mos. 21: 20 (Bib. 1541). Sahlstedt (1773).

 

Spalt M 433 band 17, 1943

Webbansvarig