Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MEISSNISK mäj4snisk l. maj4-, förr äv. MISNISK, adj.; adv. -T.
Ordformer
(meis(s)n- 1555 osv. mejssn- 1807. mesen(n)- 1567—1612. mesn- 1560. mijssn- 1599. mis(s)in- 1583. mis(s)n- 1554—1619. mijsn- 1605. mysin- 1560. mys(s)n- 1554—1605. -ig(h) 1555. -igz 1555. -isch 1599—1644. -i(j)sk 1554 osv.)
adj. till ortnamnet MEISSEN l. MEISSNARE.
1) som är bosatt i l. bördig från l. tillvärkad i staden (förr äv. i markgrevskapet) Meissen. Misnisk lakan. TullbSthm 3/7 1576.
2) (†) i n. sg. obest. i substantivisk anv.: kläde från staden l. markgrevskapet Meissen. KlädkamRSthm 1554 A, s. 32 a. Vij .. hafve effter latitt vora hijnstaridare .. hundrade 4 alnar mesnisk. G1R 29: 578 (1560). KlädkamRSthm 1619 A, s. 6 b.

 

Spalt M 699 band 17, 1943

Webbansvarig