Publicerad 1944 | Lämna synpunkter |
MESKIN mäski4n l. mes-, äv. med franskt uttal, adj.; adv. -T. Anm. Ordet förekommer i fransk fem. sg. hos Schück Shaksp. 2: 329 (1916: mesquine).
(i vissa kretsar) småaktig; snål, gnidig; knapp. Pfeiffer (1837). Embeten utan aflöning eller med ett meskint arfvode. Frey 1846, s. 26. Mesquint spion- och polistvång. Cederström Ströft. 88 (1915). Hallström G3 29 (1918).
Spalt M 838 band 17, 1944