Publicerad 1944   Lämna synpunkter
MI mi4, n.
Etymologi
[jfr t., eng., fr. o. it. mi; eg. första stavelsen i lat. mira, vilket ord inledde den tredje halvversen i den mlat. hymn som ligger till grund för tonbenämningarna vid solmisationen (se vidare under FA). — Jfr LAMI]
mus. förr vid solmi sation (liksom fortfarande i romanska länder) använd, i våra dagar icke sällan vid undervisning l. övning i sång (enl. den s. k. solfametoden) brukad benämning på tonen e; i sistnämnda fall därjämte, liksom äv. understundom tidigare, om tredje tonen i vilken (sjungen) durskala som helst. IErici Colerus 1: 387 (c. 1645). Beyer Sång. 48 (1887).

 

Spalt M 907 band 17, 1944

Webbansvarig