Publicerad 1944   Lämna synpunkter
MIDASÖRON mi4das~ö1ron l. 1-, l. 30~20, sbst. pl.
Etymologi
[jfr t. midasohren; till MIDAS, grekisk sagokung som i en musikalisk tävlan mellan Pan o. Apollon tillerkände den förre priset, varför Apollon straffade honom med att låta hans öron växa ut till åsneöron]
ss. symbol för dumhet l. ytlig sinnesriktning l. dåligt omdöme o. d.: ”åsneöron”. Polyfem I. 37: 2 (1810). SvUppslB (1934).

 

Spalt M 913 band 17, 1944

Webbansvarig