Publicerad 1944   Lämna synpunkter
MILITIE milit4sie, äv. mili4-, r. l. f.; best. -en; förr äv. MILITIA, f.; best. -an (Gustaf II Adolf 265 (1626)).
Ordformer
(förr äv. mel- (mæl-). -ic- (-is-) 1684—1702. -it- 1626 osv. -ia 1626. -ie (i ssgr äv. -iä-, -iæ-) 1629 osv.)
Etymologi
[jfr ä. d. militie (d. milits), holl. militie; av lat. militia, krigstjänst, krigsfolk (se MILIS)]
1) (†) krigstjänst; krigaryrke(t). Emädan han större lust hade till militien än till handtwärckar ämbete. BraheBrevväxl. II. 1: 220 (1662). Innan jag först voro något öfvad i militien. Dahlberg Lefn. 9 (c. 1755; uppl. 1911).
2) (numera, utom ss. första led i ssgr, bl. ngn gg arkaiserande i historisk framställning) krigsmakt (se d. o. 2 b); militärväsende; förr stundom särsk. om lantarmén; förr äv. i sådana uttr. som giva sig under l. tjäna under militien, taga resp. hava tjänst vid krigsmakten. Gustaf II Adolf 265 (1626). Carl Swensson achtar gifua sig vnder Militien. BoupptSthm 27/7 1659. Militien til häst och fot. LMil. 1: 25 (1680). (Årliga anslaget) till militiens och örlogzflottans underhåld. CivInstr. 80 (1694). Jfrån ungdomen har han tjänt under militien. Hallman Blacksta 153 (1759). Till Militien hörande Boställen. SFS 1825, s. 391. Oscar II V. 2: 19 (1861, 1892). — jfr LANT-, SJÖ-MILITIE.
Ssgr (i allm. till 2; i sht kam.): MILITIE-AUDITÖR. (förr) mil. auditör med uppgift att bevaka militieboställenas intressen; jfr milis-auditör. Schmedeman Just. 799 (1683). Därs. 1281 (1690). —
-AVRÄKNINGSKONTOR(ET)~01002 (0). (förr) den avdelning av Kammarkollegium som sysselsatte sig med de militära förvaltningsgrenarnas räkenskaper; motsatt: civilavräkningskontoret. HovförtärSthm 1693 A, s. 389. SvNorStatscal. 1823, s. 29. —
-BETJÄNT. (†) militärperson; jfr milis-, militar-, militär-betjänt o. betjänt, sbst. 2 a. BorgRiksdP 110 (1672). KrigVAT 1849, s. 325 (efter handl. fr. 1714). —
-BOK; pl. -böcker. (förr) huvudbok för den militära förvaltningens räkenskaper. RP 16: 108 (1655). BtRStP 1815, 6: 57. —
-BOKHÅLLARE~0200. (förr) viss tjänsteman med uppgift att sköta (leda) arbetet med militieboken. LMil. 1: 19 (1680). Därs. 21. —
-BONDE. (förr) jfr -hemman. LMil. 1: 70 (1680). Drysell (1728). —
-BOSTÄLLE~020, äv. ~200. = -hemman. 2RARP 3: 2 (1723).
Ssgr (förr): militieboställs-kassa. av statsmedel bildad fond bl. a. för uppbyggande o. underhåll av ”karaktärshus” på militieboställen. Ugglas SamlKBr. 3: 25 (1776).
-ordning. förordning rörande militieboställena. BtRStP 1834, VII. 2: nr 42, s. 1. —
-DEPUTATION(EN). (förr) elliptiskt för: militieekonomiedeputation(en). 2RARP 4: 96 (1726). —
-DIREKTOR. (förr) viss tjänsteman med uppgift att övervaka regementsskrivarnas förvaltning av militieboställena m. m. LMil. 1: 18 (1680). —
-EKONOMIE-DEPUTATION(EN). (förr) riksdagsutskott för behandling av ekonomiska frågor rörande krigsmakten. 2RARP 4: 96 (1726). —
-ESTAT, se -stat(en). —
-GODS. (†) = -boställe. RARP 12: 265 (1678). Schybergson FinlH 1: 510 (1887; om förh. 1669). —
-GÅRD. (†) = -boställe. LMil. 1: 391 (1684). Därs. 493 (1685). —
-HEMMAN. kronan tillhörig jordegendom, förr anvisad till det militära indelningsvärket (se indelnings-värk 2 b). CivInstr. 71 (1655). —
-HUVUDBOK. (†) = -bok. 2RA 3: 582 (1734). KrigVAT 1849, s. 325 (efter handl. fr. 1719). —
-INDELNINGS-KOMMISSION(EN). (förr) på 1680-talet tillsatt kommission för handhavande av det militära indelningsvärket. LMil. 1: 333 (1684). Därs. 659 (1685). —
-INDELNINGS-KONTOR(ET). (förr) avdelning av krigskollegiets civildepartement för handhavande av det militära indelningsvärket. SthmStCal. 1812, s. 11. —
-INDELNINGS-VÄRK(ET). (†) jfr indelningsvärk 2 b. LMil. 3: 17 (1692). KrigVAT 1858, s. 338. —
-JORDEBOK~102, äv. ~200. (förr) jordebok över militieboställena. LMil. 1: 24 (1680). SvH 5: 469 (1906). —
-KOL. (om ä. förh. i Kopparbärgs län) träkol som levererades från militiehemman till Falu koppargruva. LMil. 3: 11 (1692). Förordn. 12/10 1725, s. 1. —
-KONTOR. (förr) ämbetsvärk (l. avdelning av ämbetsvärk) som hade att handlägga ärenden rörande indelningsvärket. LMil. 1: 18 (1680). Rüdling 297 (1731; om avdelning av krigskollegium). KrigVAT 1849, s. 325 (efter handl. fr. 1719). —
-KRONOHEMMAN. (†) jfr -hemman. Arnell Stadsl. 306 (1730; efter handl. fr. 1652). —
-OMBUDSMAN~102, äv. 010030~2. riksdagens ombudsman för tillsyn över att lagar o. författningar efterlevas av militära ämbets- o. tjänstemän; ofta förkortat MO. SFS 1915, s. 307. jfr KStaaff i BtRiksdP 1901, Saml. 1. II. 2: nr 185, s. 8. —
-RÄNTA, r. l. f. (†) jordeboksränta från militiehemman. LMil. 1: 155 (1682). SPF 1858, s. 7. —
-SKRIVARE. (förr) viss befattningshavare vid flottans civilstat. SthmStCal. 1767, s. 80. —
-STAT(EN). (-estaten 1661)
1) (†) sammanfattande, om den till krigsmakten hörande personalen; äv.: krigsmakt (se d. o. 2 b); jfr milis-, militär-stat(en) 1. VDAkt. 1661, nr 230. Militiestatens boställen. BtRiksdP 1894, I. 2: nr 30, s. 39.
2) (numera bl. ngn gg om ä. förh.) = militär-stat(en) 2. Widekindi KrijgH 464 (1671). KrigVAH 1835, s. 100 (om förh. 1650). SvRiksd. I. 5: 89 (1934; om förh. 1723).
Ssg: militiestats-betjänt. (†) till -stat(en) 1, = militie-betjänt. LMil. 1: 376 (1684). Därs. 4: 658 (1695). —
-VÄRK(ET). (†) krigsmakt(en); jfr milis-värk(et). RARP 15: 386 (1689). SPF 1830, s. 99. Cannelin (1921).

 

Spalt M 953 band 17, 1944

Webbansvarig