Publicerad 1944 Lämna synpunkter MIMOGRAF mim1ωgra4f l. mi1-, m.; best. -en; pl. -er. Etymologi [jfr t. mimograph, eng. mimographer, fr. mimographe; av gr. μιμόγραφος, mimdiktare, till μῖμος (se MIM) o. –γραφος (se -GRAF)] (om antika förh.) mimdiktare. ConvLex. 2: 647 (1823). Andersson (1857). Rydberg RomD 152 (1877). Spalt M 974 band 17, 1944 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
