mispel | SAOB

Publicerad 1944

MISPEL mis3pel2, äv. (numera företrädesvis i bet. 4) MESPEL mäs3pel2, förr äv. NESPEL, r. l. m. l. f. (Lind (1749) osv.) ((†) n.?, se nedan under pl.); best. -n ((†) -elen Schroderus Comenius 120 (1639); -plen Schroderus Comenius 157 (1639)); pl. -plar (ApotT 1739, s. 48, osv.) ((†) -pler ApotT 1698, s. 49. — ss. n.? = (HovförtärSthm 1645, s. 472); -elen HovförtärSthm 1646, s. 1; -eln BOlavi 189 a (1578: Nespeln); -plen HovförtärSthm 1659, Verif. s. 54, Därs. 1660, Verif. s. 1 a); förr äv. MESPIL, r. l. m. l. f.; pl. -ar (Palmchron SundhSp. 393 (1642)) l. -er (Linné Diet. 2: 191 (c. 1750)).

Ordformer

(mes(s)pel 1579—1902. mespil 1642—1896. mis(s)pel 1578 osv. nespel 1538—1578)

Etymologi

[jfr d. mispel, fht. mespila, t. mispel, it. nespola; av lat. mespilum, av gr. μέσπιλον, μεσπίλη]

1) benämning på (frukten av) vissa arter av busk- o. trädsläktet Mespilus Lin.; särsk. dels om (frukten av) Mespilus germanica Lin. (holländsk l. tysk mispel), ofta odlad i Syd- o. Mellaneuropa, dels om (frukten av) Mespilus canadensis Lin. (nordamerikansk mispel). VarRerV 57 (1538). Inssÿltade missplen. HovförtärSthm 1660, Verif. s. 1 a. Bigneter af Mispel. Mjuka misplar urhålkas något och fyllas med plommon-marmelade, vändas sedan uti vinsmet, gräddas i smör och glaceras. Sjöberg Singstock 214 (1832). Simmons Jönsson 625 (1935).

2) (frukten av) det från Japan härstammande, i medelhavsländerna odlade trädet Eriobotrya japonica Lindl.; särsk. i uttr. japansk mispel. 2NF 7: 812 (1907).

3) (numera knappast br.) buskväxten Cotoneaster vulgaris Lindl., oxbärsbuske. Liljeblad Fl. 163 (1792). Dalin (1853). jfr OXBÄRS-MISPEL.

4) trädg. om arter av växtsläktet Amelanchier Medic. Östergren (1932). jfr BÄR-, HÄGG-MESPEL.

5) om ympbastard mellan hagtorn o. mispel (i bet. 1); i ssgn HAGTORNS-MISPEL.

6) (†) den buskartade halvparasiten Viscum album Lin., mistel; jfr FÅGEL-LIM 3. Kramszfogelen .. säyes träckia åth sigh sitt egit fördärff: Ty hwar han beklecker, ther spricker Misplen vp, thedan Fogellijm kommer. Schroderus Comenius 157 (1639). JönkHushSällskH 1828, s. 59. jfr EK-, HASSEL-MISPEL.

Ssgr: MISPEL-BÄR. särsk.

1) (numera knappast br.) till 3. Dalin (1853).

2) (†) till 6. Limmet som är uti Misspel-bären. Haartman Sjukd. 133 (1759). —

-FRUKT. särsk. till 1. Westhius Fasc. P 6 b (1677). Syltade rönnbär och mispelfrukt. VerSacr. 1902, s. 19. —

(1) -KÄPP. förfärdigad av mispel. De fortfarande moderna knottriga s. k. Mispelkäpparna. SDS 1897, nr 10, s. 3. Siwertz Sel. 2: 151 (1920). —

(6) -TEN. (†) mistel(ten). Mispellten som wäxer vthi Eek, Apel eller Päranträä. Månsson Åderlåt. 12 (1642). Fischerström 4: 35 (1792). —

(1) -TRÄ.

1) (†) mispelträd. Schroderus Dict. 158 (c. 1635). Lind (1749).

2) (tillf.) virke av mispelträd. Lind (1749). Heinrich (1828). —

-TRÄD. särsk. till 1. Möller 2: 389 (1785). Jönsson Gagnv. 130 (1910).

Spalt M 1058 band 17, 1944

Webbansvarig