| Publicerad 1944 | Lämna synpunkter |
MITRA mi4tra, äv. 32, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
1) (i fackspr.) på bordskniv l. bordsgaffel: upphöjd kant mellan bladet o. skaftet; äv., på bordskniv osv. med blad o. tånge gjorda i ett stycke av plåt o. skaftet bestående av tvenne på ömse sidor om tången fästa träskivor: vardera av de båda brickor som sammanhålla träskivorna som bilda skaftet o. förena detta med knivbladet. Eneberg Karmarsch 2: 649 (1862). 3UB 5: 297 (1926).
2) (†) på sax, om det flata mittpartiet, där vridningspunkten är belägen. Eneberg Karmarsch 2: 654 (1862).
Spalt M 1124 band 17, 1944