Publicerad 1944 Lämna synpunkter MJAM, n.; best. -et. Etymologi [ljudhärmande; delvis vbalsbst. till MJAMA; jfr JAM, MJAU] (†) benämning på kattens läte. Lind (1749). SvTyHlex. (1851). — Spalt M 1135 band 17, 1944 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se