Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MJÄLLIG mjäl3ig2, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[i bet. 1 avledn. av MJÄLL, sbst.1 5, i bet. 2 av MJÄLL, adj. 1 d]
1) motsv. MJÄLL, sbst.1 5: belagd med mjäll; som har mjäll i håret. Han är mjällig i håret, på rocken. Tamm AvlÄndAdj. 33 (1899). Östergren (1932).
2) (†) = MJÄLL, adj. 1 d. Tranér Sappho 24 (1824). Gracer, .. / .. I strax om hans hals sänkten er mjälliga arm. Dens. Anakr. 228 (1833).

 

Spalt M 1151 band 17, 1945

Webbansvarig