| Publicerad 1945 | Lämna synpunkter |
MJÖLA mjø3la2, v.1 -ade; vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) beströ l. bestryka l. ingnida (ngt l. ngn) med mjöl; äv.: nedsöla l. nedsmutsa (ngt l. ngn) med mjöl; äv. refl.
a) i sht kok. o. bag. motsv. MJÖL 1. Schroderus Dict. 244 (c. 1635). När skorpdegarna barnen fresta / Och de mjöla sig vid mitt bord. Topelius Läsn. 7: 54 (1891). Tycker vi det är fasoner att se ut som en mjölad sill i synen? Oterdahl Borgarh. 220 (1913).
b) motsv. MJÖL 2. Rosenfeldt Tourville 107 (1698). Se på presten, hur på knä han stupar, / Mjölad hvit (av snö), men tålig som ett lamm. Sehlstedt 3: 87 (1867). (Clownen) mjölade sitt ansikte och drog upp mungiporna till clowngrinet. Siwertz Barn. 247 (1915). särsk. (†)
α) pudra (hår l. peruk). En habile hår-friseur, som krusar, miölar och pommadar hans hår. Bergeström IndBref 387 (1770). LandtmBrNatKläd. 6 (1773).
β) motsv. MJÖL 2 a: beströ l. pudra (ngt) med frömjöl. Celsius Alm. 1745, s. 29. Bien blifva .. afsigtslöst mjölade, när de krypa omkring blommornas ståndare. Dahm Biet 47 (1878).
2) (†) mala (ngt) till mjöl (se d. o. 1); mala (väl osv.). Starckt vattufall (fordras), at qvarnen må kringt omlöpa, som tå altjd bättre miölar, än när hon går sachta. Broman Glys. 3: 104 (c. 1730). Schultze Ordb. 3166 (c. 1755).
3) refl. l. i pass.: bli till mjöl (se d. o. 2) l. pulver; antaga mjölliknande konsistens; om bärgart, mineral o. d.: vittra. Sådant ler .., som .. mjölar sig i Solvärma. Brauner Åker 27 (1752). Tuggas (en viss lav) .., kännes i början .. at han något mjölar sig i mun. VetAH 1797, s. 119. Crystallerne på Glaubers-Salt .. mjölas i luften. Blom Med. 115 (1801). LAHT 1908, s. 384 (refl., om lera).
4) (†) bot. i pass., om ståndare: bilda frömjöl; jfr MJÖL 2 a. Linné Bref I. 7: 132 (1744). Alla knappar i kiersbärsblomman komma fram på en gång, men ei så på Apel och Päronträ, där de efterhand uprätta sig och miölas. Dens. hos Celsius HushAlm. 1744, s. 10 a.
MJÖLA NED10 4 l. NER4. nedsöla l. nedsmutsa (ngt l. ngn) med mjöl.
a) till 1 a. Lind (1738). Han .. sökte få tag i min hand, som alldeles mjölade ner hans nya svarta kläder. Carlén Rosen 129 (1842).
b) till 1 b. Lind (1738). Leopold fick upplefva den dag, då äfven de allraförnämsta försmådde att mjöla ned sitt hår. BEMalmström 3: 301 (c. 1860). —
MJÖLA SÖNDER10 40. till 2; i pass.: sönderfalla till pulver. Sandsten .. (är) vid en lindrig hetta .. ganska benägen at skärfvas eller mjölas sönder. Garney Masmäst. 98 (1791). —
Spalt M 1167 band 17, 1945