Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MOCKA- mok3a~, äv. 40~.
Ordformer
(förr äv. mocca-, mokka-)
Etymologi
[jfr t. mokka- (i ssgr); ssgsform till stadsnamnet MOCKA]
i ssgr för att beteckna ngt ss. härstammande från l. urspr. tillvärkat l. funnet i l. vid den arabiska staden Mocka. —
Ssgr: MOCKA-KAFFE. särsk. om kaffebönorna; äv. oeg., om kaffe(bönor) i allm. SP 1792, nr 78, s. 2. Walin Födoämn. 159 (1906). —
-LÄDER. jfr -skinn. NordGarfvT 1903, s. 84. —
-SKINN. i sht garv. kalv- l. getskinn (med utåtvänd köttsida) som gm slipning erhållit en sammetsartad yta. KatalÅhlénHolm 62: 73 (1918). Reskuddar av moccaskinn. DN(A) 1933, nr 332, s. 7. Form 1934, s. 160 (till finare damskodon). —
-STEN. miner. vit l. grå kalcedon med bruna, greniga, träd- l. mossliknande teckningar. Kalm Resa 1: 430 (1753). SvUppslB (1934).

 

Spalt M 1202 band 17, 1945

Webbansvarig