Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MOLEKYLAR mωl1ekyla4r l. mω1– l. mol1– l. må1-, l. MOLEKULAR -kul- l. -kɯ-, adj.
Ordformer
(-kul- (-cul-) 1840 (: molecularkroppar) osv. -kyl- 1870 (: molekylar-krafterna) osv.)
Etymologi
[jfr t. molekular, eng. molecular, fr. moléculaire; avledn. av MOLEKYL; jfr MOLEKYLÄR]
(numera nästan bl. i ssgr) adj. till MOLEKYL: molekylär, molekyl-. Tholander Ordl. (c. 1875). TySvO 1601 (1932).
Ssgr (i allm. fys. o. kem.): MOLEKYLAR- l. MOLEKULAR-ATTRAKTION. attraktion mellan molekyler; äv. om den attraherande kraften; kohesion. Ahlman (1872). Moll Fys. 1: 59 (1897). —
-FORMEL. kemisk formel för en molekyls sammansättning. SFS 1884, nr 57, s. 9. —
-FYSIK. den del av fysiken som behandlar molekylernas byggnad o. d. Lundell (1893). —
-FÖRENING. molekylförening. 2NF (1913). —
-KEMI. den del av kemien som behandlar molekylernas kemiska egenskaper o. d. GHT 1895, nr 227 A, s. 2. —
-KRAFT. [jfr t. molekularkraft] mellan molekylerna i ett ämne värkande (attraherande l. repellerande) kraft. Andersson (1857). —
-KROPP. (†) anat. ytterst liten kropp i en organisk cell. Lovén ÅrsbVetA 1840 —42, s. 6. —
-MAGNET. [jfr t. molekularmagnet] elementarmagnet. NF (1887). —
-PUMP. vakuumpump varmed mycket låga gastryck kunna erhållas. BonnierKL 7: 815 (1925). —
-REFRAKTION. produkten av ett ämnes molekylvikt o. dess specifika refraktion; i fråga om en kemisk förening: funktion av föreningens brytningsexponent o. dess molekylarvolym. 2NF (1913). 3NF (1931). —
-RÖRELSE. rörelse hos molekylerna i ett ämne; äv. i uttr. brown(i)sk l. Browns molekylarrörelse, (av engelsmannen R. Brown, † 1858, påvisad) rörelse hos mikroskopiska småpartiklar som äro uppslammade i en vätska. Fries BotUtfl. 1: 290 (1843). NF 2: 1182 (1878). —
-STRUKTUR. sätt varpå atomerna i en molekyl tänkas anordnade, inre byggnad hos en molekyl. NF 2: 967 (1878). —
-STRÖM. [jfr t. molekularstrom] ström som enligt en av Ampère framställd teori kretsar omkring en kropp som är l. kan bli magnetisk. Edlund ÅrsbVetA 1849, s. 68. —
-TEORI. teori enligt vilken materien består av från varandra skilda partiklar (molekyler), själva i allm. sammansatta av ännu mindre partiklar (atomer). Cleve OorgKem. 18 (1872). —
-VIKT. [jfr t. molekulargewicht] (tal som angiver) summan av de i en molekyl ingående atomernas vikter. Cleve OorgKem. 19 (1872). —
-VOLYM. [jfr t. molekularvolumen] produkten av ett ämnes molekylarvikt o. dess specifika volym l. kvoten av dess molekylarvikt o. specifika vikt. ASScF 5: 297 (1858). —
-VÄRME. produkten av ett ämnes specifika värme o. dess molekylarvikt. Cleve OorgKem. 25 (1872).

 

Spalt M 1279 band 17, 1945

Webbansvarig