Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MORBÄR, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr fsv. morbärträ, mullbärsträd (ArkBot. III. 14: 8), moorbäraträ, björnbärsbuske (CodUps. C 20 1: 530); jfr d. morbær, mullbär; av mnt. morbere, mullbär (jfr fht. morberi), av lat. morum, mullbär, björnbär (l. morus, mullbärsträd), trol. av gr. μόρον, μῶρον, mullbär, björnbär, o. bere (se BÄR, sbst.1). — Jfr MULLBÄR]
(†) mullbär. IErici Colerus 1: 215 (c. 1645).
Ssgr (†): MORBÄR-SAFT. IErici Colerus 1: 239 (c. 1645). —
-TRÄ. (-bär- 1638, 1659. -bära- 1538) mullbärsträd. VarRerV 56 (1538). Franckenius Spec. E 2 b (1638, 1659).

 

Spalt M 1346 band 17, 1945

Webbansvarig