Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MORDENÄR, m.
Etymologi
[jfr ä. d. mordenere; efter mnt. mordenere; jfr äv. holl. moordenaar (mnl. mo(o)r-denāre); avledn. av MORD, sbst.1 (med avs. på avledn.-ändelsen jfr KONSTNÄR m. fl.) l. möjl. uppkommet gm dissimilation av ett icke anträffat fsax. resp. mnl. morderāre (motsv. eng. murderer), avledn. av germ. murþr-, som föreligger i got. maúrþr m. fl. (se MORD, sbst.1). — Jfr MÖRDENER]
(†) mördare. RP 9: 200 (1642).

 

Spalt M 1356 band 17, 1945

Webbansvarig