Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MOROXIT mor1oksi4t l. må1-, äv. mω1-, l. MOROCIT -si4t, r. (l. m.); best. -en; pl. (om olika stycken) -er.
Ordformer
(morox- 1817 osv. moroc- 1927 osv.)
Etymologi
[av t. moroxit, till gr. μόροξος, biform till μόροχϑος, jordart varmed kläder gjordes rena, ett slags piplera; jfr lat. morochthos (Plinius), namn på en grön ädelsten; benämningen sannol. beroende på mineralets gröna färg]
(numera mindre br.) miner. grön l. blå apatit; stycke av dylikt mineral. Berzelius Kemi 1: 695 (1817). Några gigantiska moroxiter. Dens. Brev 8: 58 (1818). Kjellin (1927).

 

Spalt M 1395 band 17, 1945

Webbansvarig