Publicerad 1945 Lämna synpunkter MUTANT mɯtan4t l. mu-, sbst. r. o. adj.; ss. sbst. best. -en; pl. -er. Etymologi [jfr t. mutante; till MUTERA, v.1] biol. I. sbst.: gm mutation uppkommen ny form av en organism. BotN 1907, s. 50. II. adj.: uppkommen gm mutation. 2NF 18: 1486 (1913). — Spalt M 1677 band 17, 1945 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se