Publicerad 1945 Lämna synpunkter MÄGEN, n. Etymologi [fsv. mäghin; jfr isl. megin, fht. magan, megin, feng. mægen; rotbesläktat med gr. μηχανή, värktyg (se MEKANISK). — Jfr DAGSMEJA, MÅ, v.1] (†) kraft, styrka. Macht och mägen war honom (dvs. Jesus) förgåt. OPetri JesuPina E 2 b (c. 1550). Spalt M 1903 band 17, 1945 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se