Publicerad 1945 Lämna synpunkter -MÄTE, sbst.1, n. Etymologi [avledn. av MÄTA, v.2] (†) i ssgr. 1) för att beteckna en åt ngn uppmätt l. för ngn avsedd kvantitet; jfr KAPLANS-MÄTE. 2) för att beteckna lång tidslängd; jfr LÅNG-MÄTE. Spalt M 2060 band 17, 1945 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se