Publicerad 1945   Lämna synpunkter
-MÄTE ~mä2te, sbst.2, n.; best. -et; pl. -en.
Etymologi
[fsv. -mäti (i ssgrna kras-, lustmäti; avledn. av MAT, sbst.2]
i ssgr (eg.) betecknande viss föda (inälvor) resp. tillräckligt mycket föda att stilla ngns hunger; jfr IN-, INNAN-, KRÄS-, LYST-MÄTE.

 

Spalt M 2060 band 17, 1945

Webbansvarig