Publicerad 1946   Lämna synpunkter
NAS na4s, r. l. m. (Rinman 2: 906 (1789) osv.) ((†) n. G1R 24: 437 (1554), JernkA 1849, s. 279); best. -en (ss. n. -et); pl. -ar (Rinman JärnH 396 (1782) osv.) ((†) -er Bergv. 1: 43 (1621); ss. n. = (Rinman JärnH 368 (1782), JernkA 1821, s. 352)).
Ordformer
(naas 1687. naass 1559. nas 1621 (: naser, pl.) osv. nass 1554 (: nassett, sg. best.)—1561)
Etymologi
[av t. nase, samma ord som nase, näsa, med syftning på formen. — Jfr FÖR-NASA]
(förr) metall. (lager av) slaggliknande, vanl. starkt järnförande smältprodukt som avsatt sig vid blästerformorna l. på kallare delar av murvärket i l. på bottnen av schaktugnar o. härdar för metallsmältning; äv. om enstaka stycke av dylik slagg. G1R 24: 437 (1554). Nasen på sidorne (måste) afstötas, då den blir för lång. Rinman 2: 906 (1789). I härden brukar (vid skärstenssmältning) .. finnas Nas af 16—20 Skeppunds vigt. JernkA 1849, s. 279. Dædalus 1936, s. 20. — jfr BOTTEN-, FORM-, JÄRN-, KOPPAR-, MASUGNS-, SULU-NAS.
Ssgr (förr): A: NAS-GODS. nas; särsk. om samling av lösbruten nas. VetAH 1743, s. 260. JernkA 1867, s. 49. —
-HÄRD. härd (se härd, sbst.1 3 b) vari nas smältes. Höjer Sv. 2: 51 (1876). —
-KOPPAR. (nas- 1559 osv. nasa- 1554. nase- 1554—1568) koppar utvunnen ur nasgods. Johansson Noraskog 2: 164 (cit. fr. 1554). —
-UGN. ugn avsedd för smältning av nas. Linné Ungd. 2: 219 (1734). —
-UGNS-BROTT. [jfr t. ofenbruch] (†) nasgods. Rinman 2: 190 (1789). —
-VÄRK, n. (†) nasgods. BlBergshV 18: 136 (1687). Rothof 456 (1762).
B (†): NASA- l. NASE-KOPPAR, se A.
Avledn.: NASA, v.1, -ning. (†)
1) om smälta: avsätta nas; stelna till nas; äv. refl. VetAH 1749, s. 186. At järnbindig malm nasar sig ganska illa, då han blir kallråstad. Därs. 1760, s. 296.
2) refl., om forma: bli överdragen med nas. Linné Ungd. 2: 215 (1734).

 

Spalt N 112 band 18, 1946

Webbansvarig