Publicerad 1946   Lämna synpunkter
NAVIGATION nav1igatʃω4n l. -aʃ-, r. l. f.; best. -en, i ä. spr. o. vard. (utom i södra Sv.) äv. = (OxBr., Carlén Rosen 497 (1842)).
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. navigation; av lat. navigatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till navigare (se NAVIGERA)]
1) (numera föga br.) till NAVIGERA 1: sjöfart, skeppsfart, seglation. OxBr. 10: 198 (1617). K. M:t sadhe att Hollenderne hade sökt en platz eller hampn på Seland .., där han söker wara oss i wäghen och turbera navigationen. RARP V. 1: 116 (1652). Vidare hade träffats avtal om fri navigation på floder, som runno genom flera länder. NoK 86: 117 (1928).
2) i sht sjöt. till NAVIGERA 2, vad som har avseende på fartygs förande över (l. i) vatten resp. havet; konsten l. kunskapen att föra fartyg från en plats till en annan gm att bestämma dess kurs, dess position i ett givet ögonblick o. d., seglingskonst, ”styrmanskonst”; äv. om läran l. vetenskapen om denna konst o. dess utövande l., konkret, om skriftlig framställning av (lärobok i) navigation; äv., i sht i ssgr, i utvidgad anv., i fråga om luftfartyg. Spegel Dagb. 7 (1680). Navigationen, Eller Styrmans-Konsten. Rosenfeldt (1693; boktitel). Jag har .. tänkt att läsa navigationen i vinter. Carlén Rosen 41 (1842). Undervisning i navigation åt fiskare. SFS 1936, s. 525.
Ssgr (i allm. till 2; i sht sjöt.): (1) NAVIGATIONS-AKT. hist. om engelsk sjöfartslag; särsk. i sg. best., om den 1651 utfärdade lag varigm handeln på England i stor utsträckning o. handeln på dess kolomer helt o. hållet förbehölls åt engelska fartyg. Chydenius 155 (1765). Almquist VärldH 6: 329 (1929). —
-AVDELNING~020. den avdelning i navigationsskola där undervisning för utbildande av fartygsbefäl meddelas; motsatt: maskinistavdelning. TSjöv. 1890, s. 115. —
-BOK; pl. -böcker. (numera bl. tillf.) bok som behandlar navigation. Fransösk Navigationsbook. BoupptSthm 15/2 1659. —
-BREV. äldre gemensam benämning på sjökaptens-, styrmans- o. skepparbrev. NF (1887). —
-BRYGGA, r. l. f. jfr brygga, sbst.1 4 b. Gegerfelt Sjöspråk 36 (1922). —
-CIRKEL. (†) jfr cirkel I 2 a. (Bland cirklarna på jordgloben märkas) Navigations Circlarna, som ära irregulare, och löpa igenom åthskillige Compass-Rosor. Rålamb 4: 5 (1690). —
-HYTT. på handelsfartyg: hytt, vanl. på kommandobryggan, där sjökort, nautiska instrument o. d. finnas o. där kursen avsättes o. besticket i allm. föres, navigeringshytt, karthytt. SFS 1880, nr 64, s. 7. Kaptenen .. stod på bryggan utanför sin navigationshytt. Nyblom FantH 31 (1910). —
-INSTRUMENT. BoupptSthm 12/7 1671. —
-KONST(EN). Rosenfeldt Nav. 44 (1693). Att fenicierna anses hava varit navigationskonstens upptäckare. NoK 13: 22 (1922). —
-KUNNIG. Navigationskunnige fiskare. BtRiksdP 1902, 9Hufvudtit. s. 147. —
-KUNSKAP~02 l. ~20. BtRiksdP 1902, 9Hufvudtit. s. 147. —
(1) -LAG, r. l. m. sjöfartslag; jfr -akt. Rydqvist StatsekonBetr. 42 (1865). Almquist VärldH 8: 60 (1938). —
-LÄRA, r. l. f. Platen Glascock 2: 123 (1837). —
-LÄRARE. Ekbohrn NautOrdb. (1840). SFS 1872, nr 22, s. 14.
Ssgr: navigationslärar(e)-examen. SFS 1912, s. 137.
-kurs. för avläggande av navigationslärarexamen; jfr kurs 7, 8. SFS 1912, s. 147. VFl. 1932, s. 18. —
-OFFICER. (numera bl. tillf.) navigeringsofficer. 2NF (1913). —
-SKOLA, r. l. f. statlig undervisningsanstalt för teoretisk utbildning av fartygs- o. maskinbefäl på handelsfartyg; förr äv. allmännare, om undervisningsanstalt för sjömän över huvud taget. Rosenfeldt Nav. a 2 b (1693). Informator uti Navigations-Scholan. Henel 1729 118 (1730). SFS 1912, s. 122.
Ssg: navigationsskole-inspektör. BtRiksdP 1919, 6: nr 7 A, s. 73. —
-TRAKTAT.
1) hist. till 1: fördrag rörande sjöfarten. Rüdling Suppl. 514 (1740).
2) (†) till 2, om skriftlig framställning av navigationen. Rosenfeldt Nav. b 1 a (1693). —
-VARNING. gm radio lämnad underrättelse om förändringar rörande fyrskepp o. lysbojar l. om sjunkna l. flytande vrak o. andra sjöfartshinder. SvUppslB (1934). —
-VETENSKAP~002, äv. ~200. Rosenfeldt Nav. b 1 a (1693).

 

Spalt N 250 band 18, 1946

Webbansvarig