| Publicerad 1947 | Lämna synpunkter |
NEDAN ne3dan2, n.; best. -et; pl. =; förr äv. NEDANE, n.; best. -et; förr äv. NED, sbst., l. NÄDAR, sbst. pl.
1) astr. månfas (mellan fullmåne o. nymåne) som utmärkes därav att den belysta delen av månens yta förminskas (ofta med särskild tanke på faserna före nytändningen, då månen är mörkast); äv. dels om den tidsperiod då månen befinner sig i denna utvecklingsfas, dels (mera tillf.) konkret, om månens sken l. (den figur som bildas av den belysta) månen under denna tidsperiod; i almanackan äv. ss. beteckning för: fullmåne; motsatt: ny. Månen är, befinner sig, står, går (förr äv. löper) i nedan. Ngt göres l. sker i (stundom på l. å l. vid l. under) nedan, äv. (i sht förr) nedanet. G1R 26: 95 (1556). Brygg vthi Nedan och ey vthi Ny. Arvidi 150 (1651). Trän böra flyttias och sättias i Nedanet. Risingh LandB 40 (1671). Try (dvs. tre) Nedan och try Ny med sådant tal förnöttes. Kolmodin QvSp. 2: 13 (1750). Nedanet blänkte klart, rent och ljust mot den nyfallna snön. Knorring Torp. 1: 50 (1843). Det var en höstqväll midt i nedan. Ödman UngdM 1: 46 (1858, 1881). Ved, huggen på nedan. Skogvakt. 1893, s. 168. Våra månader ha .. intet att göra med månen, som vid deras början än står i ny, än i nedan. Nilsson FestdVard. 201 (1925). ○ fullmåne el. nedan. Alm. 1946, s. 3. — jfr KRÅK-, MICKELSMÄSSO-, VINTER-NEDAN. — särsk.
a) [jfr fsv. blå nedhan] (†) i uttr. mörka l. blå nedanet, blå nädarna, om den mörkaste månfasen (strax före nymåne). LPetri ChrPina m 5 b (1572). HC12H 1: 18 (c. 1734). Fersen HistSkr. 1: 6 (c. 1790).
b) (i vitter stil) i allittererande förb. med ny, i uttr. som symbolisera tidens växlingar, t. ex. (i) ny och nedan, i alla skiften, alltid, varken i ny eller nedan, aldrig. Brobergen 104 (1705, 1708). Månget ny och nedan / har vexlat sedan dess. Sturzen-Becker 3: 68 (1861). Sminkad hy står hvarken i nedan eller ny. Granlund Ordspr. (c. 1880). En butter .. herre, som sjunger ut sin åsigt i ny och nedan. NordT 1886, s. 230.
c) (i vitter stil) i mer l. mindre tydligt utförd bild. Tegnér (WB) 1: 148 (1805). Du ler med hvita tänder / och läppars röda glans, / och blickens ny sig tänder, / som aldrig nedan fanns. Karlfeldt FridVis. 57 (1898).
2) (i vitter stil) bildl. (jfr 1 c): (tillstånd l. period av) avtagande l. tillbakagång l. nedgång l. avmattning l. annan utveckling mot ngt sämre l. mot slutet av ngt; stundom allmännare: tillstånd av förfall, ”låg nivå” o. d. Vara, befinna sig, vara stadd i nedan. JournLTh. 1812, nr 41, s. 3. Sommaren lider redan åt sitt nedan. Törneros Bref 1: 321 (1831). Mitt lynne är jemt i nedan se’n en tid. Bremer Grann. 2: 206 (1837). Nu ägde fänriks titel han, / Men lyckan var i nedan. Runeberg 2: 7 (1847). Den litterära kritiken tyckes .. (i början på 1860-talet) hava befunnit sig i fullständigt nedan. Sylwan SturzenB 167 (1919).
Spalt N 274 band 18, 1947