| Publicerad 1947 | Lämna synpunkter |
NEDSLAG ne3d~sla2g l. (i sht vard., mera tillf.) NERSLAG ne3r~, äv. (numera bl. arkaiserande, föga br.) NEDERSLAG ne3der~, n.; best. -et; pl. =.
1) (mer l. mindre hastigt l. häftigt) förande av ngt i riktning ned, nedåtriktat slag med ngt; äv. om vissa maskin- l. redskapsdelars (hastiga) förflyttning ned, med tanke särskilt på beröringen med l. anslaget mot ngt vid förflyttningens slutpunkt; jfr NED, adv. 1. Till och med hägern rör sällan sina vingar mindre än 120 till 150 slag i minuten, och detta är blott nedslagen. LfF 1885, s. 220. Ett sådant (krut-)stampverk utgöres af 10—12 stycken i rad stående trästampar, .. hvilka upplyftas medelst på en axel sittande lyftkammar och vid nedslaget få verka med sin tyngd i motsvarande stampmortlar. 2UB 7: 409 (1903). Glimtarna av årbladen, när de vredos ett kvarts varv i luften och tillbaka igen vid nedslaget. Hallström Händ. 123 (1927). — särsk.
a) mus. om dylikt slag som en (kör- l. orkester)-anförare gör med taktpinnen l. handen. Mecklin BegTonk. 19 (1802). En given regel (vid dirigering) är, att man alltid antyder första taktdelen i en takt med ett tydligt nedslag. Anrep-Nordin HbKördir. 16 (1920).
b) i fråga om skrivning med skriv- l. räknemaskin, om slag på tangenten o. typarmens anslag mot papperet. DN(A) 1928, nr 71, s. 4.
2) ngts (häftiga, hastiga) rörelse genom luften l. rymden ned till (l. mot) ngt, särsk. till marken l. vattenytan l. ett föremål på marken l. vattenytan, ofta med tanke särskilt på beröringen med l. anslaget mot marken osv.; jfr NEDSLÅ III. Antarctic 2: 3 (1904). Kring .. (stenblocken) dansar vattnet i skummande vågor, .. och öfver somliga trösklar bildas små vattenfall i blanka kupor, som i nedslaget upplösa sig i fradgande hvirflar och kokande grytor. Hedin Transhim. 3: 574 (1912). — särsk.
a) om en fågels l. insekts flykt ned till l. mot (ett föremål på) marken l. vattenytan, särsk. flykt ned till en plats för att slå sig ned där. Tärnornas skrik och bågformiga nedslag öfver den eljest väl dolde skytten. TIdr. 1896, s. 297. (Sjöfåglarna) vända sig .. rakt mot vinden såväl vid uppflog som nedslag. SD(L) 1912, nr 332, s. 4. (En bofinks) nedslag på närmaste gren. Rosenius SvFågl. 2: 4 (1921).
b) om ett flygplans landning l. nedgång l. nedstörtande. Engström Kryss 103 (1912). Nedslaget (med flygplanet) var mycket våldsamt och inträffade i kanten av en till myrmarken gränsande rullstensås. SvD(A) 1931, nr 101, s. 3.
c) om förhållandet att åskan l. blixten slår ned. Oscar II IV. 1: 81 (1867, 1890). Ju längre norrut man kommer, dess mer är man förskonad från nedslag af blixten och däraf förorsakad skadegörelse. LfF 1912, s. 169.
d) skjutk. om förhållandet att en projektil slår ned på o. träffar (ett föremål på) marken l. vattenytan (l. ett föremål som ligger i horisontalplanet genom det avfyrande vapnets mynning), anslag. KrigVAH 1843, s. 122. Granaten bringas genom sitt nedslagsrör till krevad omedelbart efter nedslaget. Tingsten FormTakt. 50 (1889). Nedslag av övningsbomber. VFl. 1937, s. 191.
e) idrott. om beröringen med l. anslaget mot marken l. vattenytan efter flykten (luftfärden, välvningen) vid ett hopp resp. simhopp; äv. om ett kastredskaps anslag mot marken vid ett kast. Två af .. (prisdomarna) skola (vid spjut- o. diskuskastning) vara vid platsen för .. nedslag och en vid utgångspunkten. Balck Idr. 2: 527 (1887). (Simuppvisningen) inleddes med ”strömhoppning”, hvilken utfördes synnerligen säkert och med vacker liggning i luften och godt nedslag i vattnet. NordIdrL 1900, s. 269. IdrIMar. 1935, s. 67.
4) [jfr motsv. anv. i d.] (mera tillf.) förhållandet att växande säd o. d. slås ned av rägn, hagel o. d.; jfr NEDSLÅ I 3 b. Tack vare .. blåsten hafva rågfälten ”burrat upp sig” efter det grundliga ”nedslag” de fingo af midsommarhelgens regn. SDS 1892, nr 304, s. 4. Grebst 1År 166 (1912).
5) [jfr motsv. anv. i d., nor. o. t.] (†) kem. fällning, utfällning, avsöndring; i sht konkret, om det utfällda ämnet: fällning, avsättning, sediment; precipitat; jfr NEDSLÅ I 8. Hiärne Förb. 20 (1706). De märkvärdige Chymiske (dvs. kemiska) Försöken, som angå .. Præcipitationer eller Nederslag. Triewald Förel. 1: 119 (1735). Under namn af Hvitt Nederslag begripas alla de Qvicksilfver-salter, som märkeligen äro skilde både från frätande och mildt Sublimat. VetAH 1771, s. 301. SvTyHlex. (1872).
6) [jfr motsv. anv. i d., nor. o. t.] (†) nederbörd; äv. i individuell anv., om rägn, snöfall, hagelskur o. d. (se NEDERBÖRD b). Selander ÅrsbVetA 1837—41, s. 130. På den sinaitiska halfön upphörde de regelmessiga nederslagen, hvilka, förvandlade i vatten, underhöllo växtligheten. Samtiden 1874, s. 189.
8) (†) minskning, nedsättning l. sänkning (av pris, ränta o. d.); jfr NEDSLÅ I 11. G1R 4: 100 (1527). Intressets (dvs. räntans) nederslag och förläggiande från 6 til 3 proCent. SedolärMercur. 3: nr 23, s. 4 (1731). (Man) vore .. glad, om det blefve någorlunda nedslag på den omänskliga dyrheten, som nu plågar oss. SvMerc. 1761, s. 267.
9) (†) störtande, nedslående, slående till marken, tillintetgörande, dödande o. d.
a) nederlag (se d. o. 1, 2); dödande (av ett stort antal människor) i strid, manspillan, manfall; äv. i uttr. få l. lida nedslag, lida nederlag; jfr NEDSLÅ I 4. OPetri 3Förman. A 3 a (1535). Thett nederslag, som Keijserenns Folck skulle lijdit haffwa. G1R 18: 622 (1547). En dyrer hämde-dag, / På hvilcken lärer bli ett fasligt nederslag. Hesselius Zaletta 62 (1740).
d) allmännare; äv.: förhållandet att det går illa för ngn l. att ngn tillfogas skada l. förlust l. hindras l. hämmas o. d.; avbräck, förlust; skada, fördärv; jfr NEDERLAG 4. OPetri MenFall A 7 b (1526). Våre egne köpstæders dråpelige skade oc nidherslagh. G1R 4: 114 (1527). Gudh .. forläne them vdi theris .. vpheffuilsze ith niderslag. Därs. 10: 34 (1535).
10) (†) skiva l. dyl. som (kan) slås ned, klaff o. d.; jfr NEDSLÅ I 5. Ett stort Bohl med .. nederslag på begges sidor. HusgKamRSthm 1737 —38, s. 625. Därs. 1772, s. 177.
11) (mera tillf.) om hål i marken som åstadkommes, då man driver ned ett spett o. d. SvKennelklT 1903, s. 28.
12) (†) om hål som åstadkommes vid genombrytning av en vägg o. d., ungefär liktydigt med: genomslag (se d. o. 1 a). Man använder .. för nedfrakten (av stenarna) dels särskildt bygda ”rullschakt”, dels ”nedslag” utefter en sida af ett öppet grufrum. Wetterdal Grufbr. 254 (1878).
13) boktr. övre delen av en trycksida som lämnats fri från tryck (t. ex. i början av ett kapitel); jfr NEDSLÅ I 10. NordBoktrK 1905, s. 366. Texten afbrytes .. på så sätt, att hvarje venstersida begynner med nedslag. Därs. 1906, s. 140.
14) [bildl. anv. av 1 a] (†) mus. o. metr. starkare betonad taktdel, nedtakt, ”tesis”, höjning. Möller 1: 178 (1745). Då en melodi ej börjar med nedslag, utan med uppslag, .. benämnes detta Upptakt. Mankell Lb. 32 (1835). Kræmer EnstOrd 133 (1882).
15) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.; bildl. anv. av 5] (i vetenskapligt fackspr.) kvarblivande resultat av ngts invärkan på ngt, ”spår” som ngt lämnar efter sig. Landsm. 1911, s. 22. Flera författare i hellenistisk tid ävlades att taga fasta på vissa positiva värden i den hedniska kulturen och framställa dem som nedslag av mosaiskt eller överhuvud judiskt inflytande. SvTeolKv. 1937, s. 217.
-DISTANS. (mindre br.) om avståndet från mätplats till medelträffpunkt, horisontalavstånd. Ramsten o. Stenfelt (1917). —
-HANDGRANAT~102. handgranat som kreverar vid nedslaget; motsatt: tidhandgranat. Wikner InfTakt. 13 (1920). —
-INRÄTTNING~020. mekanism varigm en projektil bringas att krevera l. brisera vid nedslaget. LbArtill. 41 (1892). —
(2) -PLATS. plats för ngts nedslag; plats där en fågel o. d. slår ned. Balck Idr. 1: 434 (1886). Rosenius SvFågl. 4: 91 (1931). —
-RÖR. [jfr nor. nedslagsrør] mekanism varigm en projektil bringas att krevera l. brisera vid nedslaget, perkussionsrör. KrigVAH 1889, s. 65. —
-VINKEL. [jfr dan. o. nor. nedslagsvinkel] om vinkeln mellan en projektils bana o. marken vid projektilens nedslag. Tigerhielm 23 (1867).
Spalt N 370 band 18, 1947