Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NED, adv. ssgr (forts.): NED- (resp. NEDER- l. NER-; jfr anm. sp. 262) -SLAGNING, se nedslå. —
(12 a) -SLAKTA, -ning. slakta. TT 1871, s. 229. Tredjedelen af kreatursbesättningen måste nedslagtas eller utsäljas till vrakpris. Hedenstierna Hellevik 184 (1898). särsk. bildl. l. oeg.
a) med avs. på människa: döda, förgöra; företrädesvis i fråga om ”masslakt”. Siwertz JoDr. 372 (1928).
b) (tillf.) nedgöra (ngn) gm våldsam, brutal, hänsynslös kritik. SvLittH 1: 422 (1919). —
-SLAMMA, -slamning.
1) till 1, 3: komma (ngt) att i form av slam o. d. följa med en rinnande vätska ned (till en plats); äv. i pass. med intr. bet., förr äv. intr.: rinna ned på dylikt sätt. Rinman 2: 720 (1789). 2NF 33: 1158 (1922). särsk. ss. vbalsbst. -slamning, konkret, om slam o. d. som avsatt sig. Bergstrand Geol. 137 (1859).
2) (tillf.) till 13, i pass.: bli övertäckt med slam. TT 1897, Byggn. s. 30. —
(13) -SLASKA, -ning. (vard.) söla ned med ngt ”slaskigt”, göra ”slaskig”. Murberg FörslSAOB (1793). ZTopelius (1889) i SnoilskyVänn. 2: 339. —
(1, 2, 3) -SLINGRA, -ing. om flod, väg o. d.: slingrande löpa ned. VetAH 1814, s. 68. —
(1, 2, 3) -SLINKA. (ngt vard.) om person l. sak. Östergren (1933). —
-SLIPA, -ning.
1) (tillf.) till 3: slipa en fördjupning i (ngt). Är kroken (på virknålen) .. för litet nedslipad, halkar tråden af den. Berg Handarb. 2 (1873).
2) till 6: gm slipning göra (ngt) lägre l. mindre l. ta bort upphöjningar o. d. på l. jämna till l. sänka (ngt); äv.: slipa bort (viss beläggning o. d.). Nedslipning af (tand-)rötter för att förbereda en mun till mottagande af prothes. OdontT 1897, s. 63. Vid all polering bör iakttagas att lackytan först måste nedslipas. HantvB I. 1: 133 (1934). —
-SLITA, -ning.
1) till 1 b: slita loss o. ta ned, slita (ngt) loss så att det faller ned. Murberg FörslSAOB (1793). SD(L) 1895, nr 295, s. 13.
2) (†) till 5 b: riva ned (byggnadsvärk). Murenius AV 291 (1654).
3) till 6: gm nötning göra (ngt) lägre l. mindre l. slita upp ”nabbarna” på slitbanan av (ett däck) o. d. Lundberg Lok. 154 (1902). Helomgjutning av nedslitna (automobil-)ringar. Nerén BilB 1: 335 (1928). —
(1, 5) -SLOKA.
1) (numera bl. tillf.) i p. pr.: slokande, (slappt) nedhängande. Törneros Bref 1: 324 (1831).
2) (†) i p. pf.
a) om kroppsdel: slokande, (slappt) nedhängande. (Mulåsnans) nedslokade öron. Gosselman Sjöm. 2: 87 (1839).
b) om hatt: vars brätten böjts ned l. slokande hänga ned. Hattar, som de buro nedslokade. Geijer I. 4: 309 (1838). —
(3 a) -SLUKA, -ning. IErici Colerus 2: 11 (c. 1645). Dalin (1853). —
(1, 3) -SLUNGA, -ning. Murberg FörslSAOB (1793). TT 1902, V. s. 17. —
(1, 2) -SLUSSA, -ning. föra ned genom en sluss. —
(1) -SLUTTA, -ning. slutta i riktning nedåt; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret: sluttning. Palmstedt Res. 125 (1780: nedsluttningen). Den dunkla, branta, allt mer nedsluttande vägen. Wallin 1Pred. 3: 354 (c. 1830; i bild). Hildebrand Donaumon. 169 (1915; konkret).

 

Spalt N 374 band 18, 1947

Webbansvarig