Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NEUR- näv1r- l. nä͡ɯ1r-, resp. nävr- osv.
Ordformer
(äv. nevr-)
Etymologi
[jfr t. o. eng. neur-, fr. névr-; ytterst av gr. νευρ-; sidoform till νευρο– (se NEURO-), använd framför vokal]
ss. förled i ssgr: nerv-.
Ssgr [med motsvarigheter l. förebilder i t., eng. o. fr.]: NEUR-ALGI -algi4 (nevralschi Andersson (1857)), r. l. f.; best. -n l. -en; pl. -er. (förr äv. -algie) [jfr hysteralgi] med. nervsjukdom som yttrar sig i anfallsvis uppträdande smärtor inom en (sensibel) nervs utbredningsområde (o. som icke är förenad med påvisbar anatomisk förändring av nerven); nervsmärta; jfr neurit, sbst.1 TLäk. 1833, s. 477. Bergmark Nervsj. 178 (1931). jfr ansikts-, interkostal-neuralgi m. fl.
Avledn.: neuralgisk040, adj. med. som innebär l. beror av l. har avseende på neuralgi. TLäk. 1833, s. 297. —
-ASTENI1004 l. 0104. med. psykiskt sjukdomstillstånd som beror av en (av överansträngning med olustbetonat arbete o. d. framkallad) rubbning i det centrala nervsystemets funktioner o. som bl. a. tar sig uttryck i oförmåga av fysisk o. psykisk ansträngning (lätt inträdande trötthet) o. i stegrad psykisk retbarhet, nervsvaghet. Andersson (1857). Wigert PsykSj. 1: 42 (1924). jfr blås-neurasteni.
Avledn. (med.): neurasteniker10400, m.||ig. person som lider av neurasteni. Lindberg Berger Nervsv. 8 (1890).
neurastenisk1040, adj. som utmärkes av l. beror l. har avseende på neurasteni; äv. om person: som lider av neurasteni. Lindberg Berger Nervsv. 21 (1890). Wide MedGymn. 259 (1896; om person). —
-ILEM, se d. o.

 

Spalt N 512 band 18, 1947

Webbansvarig