Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NEVER, n.?
Ordformer
(neeffwer, ne(e)f(fu)er)
Etymologi
[vbalsbst. till NEVRA]
(†) hinder; besvär, olägenhet. Schroderus Dict. 122 (c. 1635). Thet är osz en tunga och hinder (förfall, neeffwer) så offta klädha aff och på. Dens. Comenius 510 (1639). Lind (1738, 1749). Möller (1745, 1755).

 

Spalt N 526 band 18, 1947

Webbansvarig