| Publicerad 1947 | Lämna synpunkter |
NEVÖ nevø4, äv. med fr. uttal, m.; best. -n, stundom -en; pl. -er.
(i fråga om svenska förh. numera företrädesvis i vissa kretsar) (ngns) brorsson l. systerson. PT 1791, nr 58, s. 2. Jag får väl lof att skrifva till gubben (dvs. farbrodern), annars blir han knottrig och klagar öfver brist på uppmärksamhet hos sin nevö. Benzon Lundag. 17 (1888). Granqvist Grev. 1: 118 (1931).
Spalt N 527 band 18, 1947