Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NOBEL- nobäl3~ l. nå- l. nω-.
Etymologi
[till namnet på den sv. uppfinnaren Alfred Nobel († 1896), som gm testamente inrättade ”en fond hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta”]
i ssgr, för att beteckna att ngt uppfunnits av l. härrör från osv. Alfred Nobel.
Ssgr: NOBEL-BIBLIOTEK(ET). Svenska Akademien tillhörigt specialbibliotek avsett att tillhandahålla den litteratur som är behövlig vid fördelande av de litterära nobelprisen. 2NF 3: 284 (1904). —
-INSTITUT. benämning på vart särskilt av de under Nobelstiftelsen sorterande institut som skola biträda vid de för prisutdelningarna erforderliga utredningarna. SFS 1900, nr 63, s. 5. —
-KOMMITTÉ. tillsatt för att ge utlåtande i fråga om visst nobelpris. SFS 1900, nr 63, s. 4. —
-KRUT. ett slags röksvagt krut, huvudsakligen bestående av lika stora mängder nitroglycerin o. nitrocellulosa; jfr ballistit. KatalIndUtstSthm 1897, s. 135. Kjellin 629 (1927). —
-PRIS, n. om vart särskilt av de (i pänningar utgående) pris vilka utgöras av räntan på de medel som Alfred Nobel donerat enligt sitt testamente. Årets nobelpris i litteratur, medicin, fysik, kemi. SFS 1900, nr 63, s. 14. —
-PRISTAGARE~020. person som erhållit nobelpris. NobelstiftKal. 1902, s. 27. —
-PRISTAGARINNA~01020. jfr -pristagare. SvD(A) 1927, nr 340, s. 10. —
-STIFTELSE(N). stiftelse som förvaltar den enl. Alfred Nobels testamente år 1895 tillkomna donationen. SFS 1900, nr 63, s. 1.

 

Spalt N 598 band 18, 1947

Webbansvarig