Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NOPPIG nop3ig2, adj. -are. adv. -T; förr äv. NOPPKIG l. NOPPUG, adj., förr äv. NOPPOT, adj. n.
Ordformer
(nopp- (nå-) 1604 osv. nåp- 1772 (: nåpgit, n.) -et(t), n. 1604—1612. -git, n. 1772. -ig 1658 osv. -kig 1769. -ot(t), n. 1604—1712. -ug 1688—1732. -åt, n. 1650)
Etymologi
[jfr d. noppet, nor. nuppet(e), mnt. noppich, mnl. noppich (holl. noppig); avledn. av NOPPA, sbst.2 (o. NOPP); formen noppkig (o. nopgit, n.) beroende på inflytande från NOPKIN. — Jfr NUBBIG]
1) till NOPPA, sbst.2 2 (o. NOPP 1); om tyg, textilier, stickat arbete, klädesplagg o. d.: försedd med noppor; tillvärkad av noppigt tyg o. d. KlädkamRSthm 1604 A, s. 54 a. Blå noppiga mössor. Sundstrand SödermReg. 4: 23 (1791). De hvita noppiga yllestrumporna. Ödman VexlBild. 233 (1893). Sahlin SkånFärg. 85 (1928).
2) till NOPPA, sbst.2 4; om huds l. annan organisk vävnads yta o. d.: knottrig l. skrovlig; äv. om upphöjning (på dylik yta o. d.): som utgör en liten ojämnhet l. knottra; numera bl. ngn gg med mer l. mindre klar anslutning till 1. Vid en koja (i Lappland) såg jag några svarta, noppuga lappar, .. Jag frågade, hvad dett var, svarades Renmagar invända. Linné Skr. 5: 61 (1732); jfr 1. Hernquist Hästanat. 89 (”87”) (1778). Noppig hy. Holmberg 2: 462 (1795). Äter .. (en havande kvinna) höns-kött, så blir barnet noppigt i skinnet. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 371 (1864). (Vissa papiller på tungan) te sig som noppiga upphöjningar af slemhinnan. 2NF 30: 312 (1920).
Avledn.: NOPPIGHET, r. l. f. egenskapen att vara noppig.
1) till 1; förr äv. konkret: = nopp 1. Nordforss (1805; konkret). Östergren (1933).
2) (numera bl. tillf.) till 2; förr äv. konkret, = nopp 2. Nordforss (1805; konkret).

 

Spalt N 653 band 18, 1947

Webbansvarig