Publicerad 1947 | Lämna synpunkter |
NYS ny4s, r. l. m. l. f. (Murberg FörslSAOB (1793), Östergren (1933)) l. (i bet. 2 alltid) n. (ÖoL (1852), Hallström GrAntw. 72 (1899; i bet. 2), Östergren (1933)), förr äv. NYSEN, oböjl. sbst.
1) (obekräftad, oklar) kännedom (om ngt), aning (om ngt); vag antydan l. underrättelse (om ngt); i sht i uttr. få nys om (förr äv. av) ngt. Få nysen af något .. (eller) om något. Sahlstedt (1773). Att ge Thomander minsta nys om saken (dvs. om utgivandet av Det går an) fann .. (Almqvist) icke alls rådligt. Lysander Almqvist 338 (1878). Tänk nu skola de inte ha nys om det (dvs. om förlovningen) i staden, inte det ringaste. Benedictsson FruM 23 (1887). På ett eller annat sätt fick eskaderns befälhavare nys om att staden inte hade någon garnison. Grimberg VärldH 9: 140 (1940). — särsk. (mindre br.) övergående i bet.: korn (på ngt), spaning (på ngt); i uttr. få nys om, äv. på ngt. (Tullbetjänterna) äro ute på slag. — Har man fått nys på något? — Jo jo men. Blanche Våln. 339 (1847). Den irländska ornamentikens ursprung tycker jag mig ha fått en smula nys på. BSalin (1892) i Fornv. 1933, s. 12. Jag försökte att få nys om var (de falska) pengarna voro fabricerade. SvD(A) 1931, nr 32, s. 10.
2) [sannol. delvis vbalsbst. till NYSA] (mera tillf.) halvkvävt ord, ”knyst” (om ngt). Hallström GrAntw. 72 (1899). Glöm inte en sak Walther: inte en halvdragen anda, inte ett nys (om allt detta för ngn)! Högberg Baggböl. 1: 109 (1911).
Spalt N 891 band 18, 1947