Publicerad 1948   Lämna synpunkter
NÄST näs4t, sbst.1, r. l. m. l. n.; best. -en, ss. n. -et; pl. -er (BtRStP 1859—60, IV. 1: nr 49, s. 5); l. NÄSTE näs3te2, sbst.1, n.; best. -et.
Ordformer
(näst (ne-) 1674—1935 (: nästvacke). näste (ne-) 1529 (: till nestte)—1865. nästet (ne-), sg. best. 1798—1905)
Etymologi
[fsv. näst, n.; sidoform till NISTE]
1) (†) livsmedel, föda, mat; äv. övergående i bet.: uppehälle. Athi (dvs. att I) eder till nestte och gode måge köpa färskmatt på wårt land öland. G1R 6: 71 (1529); jfr 2. Ihre 2: 236 (1769).
2) (i Norrl. o. Dalarna, bygdemålsfärgat) reskost, vägkost; matsäck (se d. o. 1, 2). LGTegnér (1798) hos Wrangel TegnKärlekss. 119. TurÅ 1905, s. 90.
3) (i vissa trakter av Norrl., bygdemålsfärgat) gåva av matvaror som gäst för med sig hem från ett kalas. FoF 1917, s. 109. NorrbHembSkr. 1: 632 (1928).
4) (förr) viss avgift som invånarna i Lappmarken erlade (eg. ss. reskost) till vissa ämbetsmän (domare, fogde, präst), i allm. utgående in natura. HFinLappm. 3: 17 (1674). BtRStP 1859—60, IV. 1: nr 49, s. 5. jfr DOMAR(E)-, TINGSTOLK-NÄST.
Ssgr (till 2; i Norrl. o. Dalarna, bygdemålsfärgat): NÄST-MAT. mat till reskost l. matsäck; matsäcksmat. ArkNorrlHembygdsf. 1924—25, s. 75 (om förh. c. 1850). —
-VACKE. ”vacke” (ask l. dyl.) för reskost l. matsäck. Fatab. 1935, s. 238.

 

Spalt N 1161 band 18, 1948

Webbansvarig