Publicerad 1948   Lämna synpunkter
NÖTKNÄCKA nø3t~knäk2a, i bet. 1 r. l. f., i bet. 2 f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[till NÖT, sbst.1, o. KNÄCKA, v.1; med avs. på bildningen jfr NÖTVÄCKA]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (T.) nussknacker, .. (sv.) nötknäcka. Wikforss (1804).
1) nötknäppare. Möller (1745; under cassenoix). BoupptVäxjö 1879.
2) nötkråka. Leijonflycht (1827). 3NF 15: 101 (1931).

 

Spalt N 1303 band 18, 1948

Webbansvarig