| Publicerad 1948 | Lämna synpunkter |
NÖTNING nø3tniŋ2, r. l. f.; best. -en.
förhållandet att ngt nötes l. handlingen l. värksamheten att nöta; äv. konkretare, om skada o. d. som ngt lidit gm att nötas, förslitning; särsk. tekn. i fråga om maskin l. maskindel; äv. bildl.; jfr NÖTA, v.2 3. Linc. (1640). Detta .. (uppfordringsvärk har) giordt tienst öfver 30 åhr med föga nötning. Polhem Invent. 12 (1729). Om hafsvatnets nötning varit orsak til alla runda stenars yttre släthet, borde (osv.). VetAH 1769, s. 179. Under nötningen mot de ursprungliga folkspråken förenklades .. (latinets) formlära. NF 5: 269 (1881). JernkA 1930, s. 551. — jfr IN-, IS-, SJÄLV-, UR-, ÅLDERS-NÖTNING. — särsk. lant. om (klöver)frös befriande från hylsor i en nötningsmaskin. LAHT 1893, s. 41.
-HÅLLFASTHET~102 l. ~200. tekn. om (ngts, vanl. en metalls) hållfasthet mot nötning (beräknad enl. vissa principer o. uttryckt på visst sätt). JernkA 1930, s. 559. —
-KRIG. krig karakteriserat av endera l. båda parternas försök att småningom utmatta motståndaren; utmattningskrig; äv. om ställningskrig. För år 1917 skulle nötningskriget på västfronten överlåtas till engelsmännen. 3NF 2: 1179 (1924). VFl. 1928, s. 93. —
-MARKER, pl. (†) kam. o. bärgv. för (vid järnvägning använda) vikter tillåten övervikt avsedd att kompensera en småningom skeende tyngdminskning gm nötning; jfr slitnings-marker. Rinman (1789). Alm(Sthm) 1821, s. 39. —
-MASKIN.
2) lant. maskin vari (företrädesvis klöver)frö nötes. SD(L) 1894, nr 280, s. 3. jfr frö-, klöver-nötningsmaskin. —
-STÅNGJÄRN. (†) bärgv. stångjärn som är motståndskraftigt mot nötning. Altså bör Öfvermasmästaren derstädes så inrätta malmrostningen och beskickningarne, at .. i almänhet godt och välartadt tackjern, som til ingen del hyser den skadeliga kallbräckta arten, utan hvaraf smidigt, segt och starkt nötningsstångjern må kunna erhållas, varder tilverkadt. Bergv. 2: 644 (1753). —
-TAL. tekn. tal som uttrycker i hur hög grad ett material påvärkas av nötning. JernkA 1930, s. 552. —
Spalt N 1305 band 18, 1948