| Publicerad 1949 | Lämna synpunkter |
O- ssgr (forts.):
OBEROENDE3~0200 (obero´ende Weste), p. adj. som icke står i avhängighets- l. underdånighetsförhållande till l. i beroende av ngn l. ngt; oavhängig; fri, självständig; särsk. i fråga om ekonomiska förhållanden. Silfverstolpe PVetA 1802, s. 20. Att qvinnan försättes i en så mycket som möjligt oberoende samhällsställning. Snellman Stat. 51 (1842). Voltaire erbjuder en parallell till Pope, i det också han gjorde sig oberoende och t. o. m. förvärvade en vida större förmögenhet. Sylwan (o. Bing) 1: 368 (1910). särsk.
a) mat. i uttr. oberoende variabel, storhet som förändras till sitt värde utan beroende av en annan storhet (l. andra storheter). Phragmén Trig. 44 (1868). Hedström o. Rendahl Alg. 41 (1915).
b) artill. i uttr. oberoende system, om det system vid avbröstningsfordon enl. vilket bakvagnen förenas med föreställaren i en punkt belägen vid föreställarens axel (varigm föreställaren blir utan beroende av bakvagnens framvikt). Billmanson Vap. 78 (1880).
c) sjömil. i uttr. oberoende eld, i fråga om artillerield från fartyg: eld vid vilken varje kanon har sin eldledare o. för sig avlossar sina skott; motsatt: salveld. 3NF (1931).
d) i uttr. oberoende av ngn l. ngt, som icke beror (se bero 7) av ngn resp. ngt; självständig l. fri gentemot ngn resp. ngt; oavhängig av ngn resp. ngt; ss. adv.: utan att vara beroende av ngn resp. ngt. 2SAH 1: 76 (1801). Vissa .. (muskler) verka oberoende av viljan. Berlin Lsb. 7 (1852). Adelsmännen, som voro oberoende av skråna. Ambrosiani SvSkråämb. 16 (1920). särsk. inledande en attributiv l. fristående satsförkortning: oavsett, bortsett från, frånsett, med bortseende från ngn resp. ngt; stundom närmande sig prepositionell anv.: trots. De böter för .. (dråp), hvilka, oberoende af försoningen till målsäganden och den verldsliga makten, skulle till Kyrkan erläggas. Nordström Samh. 2: 401 (1840). Gå sin utstakade väg, oberoende av alla motigheter. Östergren (1933).
Spalt O 64 band 18, 1949