Publicerad 1949   Lämna synpunkter
OCCIDENTAL ok1sidänta4l l. -den-, adj. o. sbst.; ss. sbst. best. -en l. -n.
Etymologi
[jfr t. okzidental, eng. o. fr. occidental; av lat. occidentalis, avledn. av occidens (se OCCIDENT)]
I. adj.
1) (numera knappast br.) belägen i väster; äv.: som har avseende på väster; västlig; jfr OCCIDENTALISK 1. Andersson (1845, 1857). NF (1888).
2) (i fackspr.) västerländsk; jfr OCCIDENTALISK 2. Dalin (1871). Varifrån den occidentala eller kallblodiga hästen kommit, vet man ej bestämt, men (osv.). LAHT 1928, s. 450. SvUppslB (1934).
II. (†) sbst.: occidentalur. Rålamb 4: 122 (1690). —
Ssgr (till I 1; jfr II; i fackspr.): OCCIDENTAL-SOLVISARE~0200. = -ur. Rålamb 4: 112 (1690). —
-UR, n. vertikal solvisare som har den vertikala skärmen vänd mot väster o. endast visar aftontimmarna. Dalin (1871). SvUppslB 25: 637 (1935). —

 

Spalt O 148 band 18, 1949

Webbansvarig