| Publicerad 1949 | Lämna synpunkter |
OFFICIARIE, m.; pl. -er. Anm. Ordet är först anträffat med lat. böjning. KOF 3: 207 (1682: Officiarios, ack. pl.).
(†) präst som uppträdde ss. preses l. respondent l. orator o. d. vid prästmöte o. d.; jfr OFFICIANT d γ. Sedan probsten .. Jacob Isander till officiarierne aflagt gratulation, opponerade probsten .. Magnus Thelaus. SynodA 1: 429 (1757).
Spalt O 292 band 18, 1949