| Publicerad 1949 | Lämna synpunkter |
OFÖRFALSKAD ω3~förfal2skad l. ~fœr-, p. adj.; n. o. adv. -at.
icke förfalskad; äv. (i sht förr): icke falsk o. d.; särsk.
1) om (handels)vara o. d.: som icke gm uppblandning med annan vara o. d. gjorts sämre, ”ren”; som icke utgör ngn efterapning l. imitation, äkta; numera nästan bl. ss. bestämning dels till ord betecknande vin(sort), dels till ord med allmännare bet., t. ex. vara, handelsvara o. d. Itt glaass medh oförfalskat och kosteligh nardus smörielse. Mark. 14: 3 (NT 1526; Bib. 1917: äkta). Gått och oförfalskett järnn. G1R 28: 24 (1558). (Vid sockenmagasinen skall tillses) at Spannemålen både vid intäckt och utlefverering är ren och oförfalskad. PH 5: 3018 (1750). Numera förfalskas portvinet i sitt hemland mest med billigare inhemska vinsorter. Oförfalskadt portvin förekommer högst sällan i handeln. NF 13: 71 (1888). Då I nu ären nyfödda barn, så längten efter att få den andliga oförfalskade mjölken. 1Petr. 2: 2 (Bib. 1917); jfr 4. Östergren (1933).
2) om dokument, mynt o. d.: icke förfalskad. G1R 24: 520 (1553). Oförfalskade Dom-böcker och Protocoller. HC11H 15: 146 (1697). NordT 1892, s. 88.
3) bildl.: som bevarats ren l. ofördärvad l. oförvanskad i sitt ursprungliga, naturliga skick, äkta, värklig, genuin; jfr 4. Dalin Arg. 1: 296 (1733, 1754). Denne oförfalskade afrikanske höfding. Dahlgren Stanley 1: 388 (1890). Oförfalskad natur. NordT 1925, s. 473. Kapten Carlson ropar på sin oförfalskade skånska: Klart vid ankaret! Haglund Masthugg. 35 (1928).
a) (i religiöst spr.) som icke strider mot vad som (i religiöst avseende) hålles för sant o. rätt, som är i enlighet med bibelns lära l. den rena evangeliska läran, oförvanskad, icke irrlärig l. falsk, rätt, ”ren”; jfr FALSK, adj. I 2. Oförfalskat lärdom. Tit. 2: 7 (Bib. 1541; Bib. 1917: låt dem i din undervisning finna oförfalskad renhet). (”Tillsynesmannen”) skall haffve god acht .., att Gudz clare, rene och oförfalskede ordh motte ther (i Växjö stift) prediket och förkunnedt bliffve. G1R 24: 104 (1553). Lika som the .. haffua hafft ena stadigha och oförfalskadha Troo på Jesum Christum. Falck Und. 198 b (1558). Then rene och oförfalskade Augsburgiske confession. RA I. 3: 895 (1597). At Kongl. Maj:t .. bibehåller den rena och oförfalskada Evangeliska Religionen. PH 6: 4685 (1757). Hb. 1917, s. 274. särsk. (†) i utvidgad anv., om ngns förstånd: oförvillad; jfr 3. Lehnberg Pred. 1: 23 (c. 1800).
b) (†) i allmännare anv.: icke förvanskad l. felaktig, riktig, korrekt; som utgör ett korrekt återgivande av ngt, som är l. sker i exakt överensstämmelse med ngt (t. ex. med värkligheten l. en viss bestämmelse o. d.); jfr FALSK, adj. I. Så förmane wij eder och atj (dvs. att I) och wele vthgöre eders rette och oförfalschadhe tiende. G1R 16: 4 (1544). The sanfärdige oförmängde och oförfalskede Historier, som thervthöffuer schreffne äre. Därs. 18: 258 (1547). Stadgarnas Decreter skole aff allom oförfalskade hollas. Schroderus Os. 2: 92 (1635). Hela undersökningens grundförutsättning, att .. taflans enskilda siffertal kommit oförfalskade till vår tid. Rydberg Urpatr. 16 (1873); jfr 2.
5) som icke framträder l. visar sig annorlunda än han resp. (om sak) den i värkligheten är, icke falsk (se FALSK, adj. II) l. bedräglig; värklig, äkta.
a) om känsla l. psykiskt tillstånd o. d.: icke spelad l. låtsad, oförställd, sann, äkta, uppriktig. Oförfalskad botfärdighet. Humbla Landcr. 50 (1740). Deras häpnad var stor och oförfalskad, när de sågo, vilken fisk jag höll hårt sluten i mina armar. Jacobsson BöljBlå 167 (1932).
b) (†) i allmännare anv. Jagh skall, so lenge jagh leffver finness honom och alle hanss en oförfalskadh vän och tienare igen. OxBr. 5: 397 (1626). Sedan skolle han hafua af dem en trögh och oförfalskat fridh. VRP 1626, s. 228. (Kristus) hafwer älskat Gudh reent och oförfalskat öfwer all ting. Muræus Arndt 2: 188 (1648). Den oförfalskade ähran, som följer med Dygden. Mörk Ad. 2: 208 (1744). Rättskrifningsläraren .. sträfvar att så vidt möjligt återbringa vårt klangfulla språk till oförfalskad ljudskrift. Lyttkens o. Wulff 1Ljudl. Föret. II (1885); jfr 4 b.
Spalt O 367 band 18, 1949