Publicerad 1950   Lämna synpunkter
OM, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 705):
(III 7) OMSLAMMA, -slamning. (i fackspr.) (för förbättring) slamma (ngt) på nytt. Rinman 2: 718 (1789). De finaste sandslagen åtskildes .. genom upprepade omslamningar med destilleradt vatten i öppna glascylindrar. LAHT 1903, s. 197. —
(III 2 b) OMSLIKANDE, p. adj. [jfr lt. sliken, smyga] (†) kringsmygande. Then omslijkande Heluetes Dieffuulen. PJGothus Pollio Fast. 4 (1614). —
(I 1) OMSLINGA, v. [jfr t. umschlingen] (numera knappast br.)
1) = omslingra 1. Kring pelaren omslingades girlander. Sundén (1887).
2) = omslingra 2. Serenius Qqq 4 a (1734). Flensburg Sång. 53 (1910, 1915). —
(I 1) OMSLINGRA, -ing.
1) (föga br.) lägga (ngt) i en slinga l. slingor (omkring ngt). Ahlman (1872). Kring pelaren omslingrades girlander. Cannelin (1921).
2) omfatta l. omsluta (ngt l. ngn) så att det bildas en slinga l. slingor däromkring; slingra sig l. vara slingrad l. lindad omkring (ngt l. ngn); omsluta l. omfatta (ngt l. ngn) med sin kropp l. med armen l. armarna o. d.; ofta med bestämning inledd av prep. med; äv. oeg. o. bildl. Se, .. huru äppel-träden där reta med rödgula frukten och omslingras utaf vin-rankor. Enbom Gessner 11 (1794). Thomander 3: 389 (1826). Om en menniska icke vakar och beder, så skola de timliga bekymren .. omslingra henne med tusentals uppenbara eller osynliga band. Flensburg KyrklT 315 (c. 1875). Man har sett .. (sångsvanar) omslingra varandra med halsarna. Rosenius SvFågl. 4: 381 (1933). —
(III 7) OMSLIPA, -ning. (för förbättring) slipa (ngt) på nytt. Omslipad knif. Murberg FörslSAOB (1791). HufvudkatalSonesson 1920, 3: 42. —
OMSLUT, n. (föga br.) vbalsbst. till omsluta II; förr äv.: avslut. Järta Kopparb. 128 (1823). Omslut af räkenskaperna för tioårsperioden 1900—1909. PT 1911, nr 97 A, s. 3. Östergren (1933).

 

Spalt O 858 band 19, 1950

Webbansvarig