Publicerad 1950   Lämna synpunkter
ORFIK orfi4k, r. (l. f. l. m.); best. -en.
Ordformer
(förr äv. -phik)
Etymologi
[jfr t. orphik, fr. orphique; till lat. orphicus (se ORFISK)]
1) (†) eg. o. urspr.: orfisk (sång- l. musik)konst; hänryckande melodisk sång l. musik l. poesi. Bellman hänförde .. med sin baccantiska Orphik, alla classer af nationen. Hammarsköld SvVitt. 2: 151 (1819).
2) (föga br.) rel.-hist. orfism. Nilsson SvRom. 5 (1916). —

 

Spalt O 1230 band 19, 1950

Webbansvarig