Publicerad 1950 Lämna synpunkter ORIGENIST -is4t, m.||(ig.); best. -en; pl. -er. Etymologi [jfr t. o. eng. origenist, fr. origéniste; jfr ORIGENISM] kyrkohist. anhängare av origenismen. Bäckström Benzelius 183 (1734). — Spalt O 1264 band 19, 1950 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se