| Publicerad 1951 | Lämna synpunkter |
OSCILLATOR –a3tor2, r. l. m.; best. -n; pl. -er -atω4rer.
fys. o. el.-tekn. oscillerande kropp; elektrisk ledare (l. elektriskt ledningssystem) som utför elektriska svängningar. AB(L) 1895, nr 239, s. 2. Moll Fys. 3: 111 (1899). TT 1941, Elektr. s. 138. —
Spalt O 1411 band 19, 1951