| Publicerad 1951 | Lämna synpunkter |
OSMAKLIG ω3~sma2klig, adj. -are. adv. -A (†, Schultze Ordb. 4590 (c. 1755)), -EN (†, Lind (1749), Afzelius Sag. X. 2: 167 (1866)), -T (Sahlstedt (1773) osv.).
1) om födoämne l. dryck o. d.: icke välsmakande; illasmakande; som har dålig (fadd l. äcklig o. d.) smak; äv.: oaptitlig, onjutbar; förr äv. (om ämne i allm., utan tanke på dess användning ss. födoämne o. d.): som saknar smakkvalitet, som icke gör ngt intryck på smaksinnet, smaklös. Maten såg tämligen osmaklig ut. Annerstedt UUH Bih. 2: 124 (i handl. fr. 1670; om öl). Elementarisk Jord .. är af hvitaktig färg, osmakelig, (o.) i elden beständig. Wallerius Min. 472 (1747). (Grävlingens) kött är icke osmakligt, då det blir väl tillagadt. Nilsson Fauna 1: 106 (1820). LB 2: 163 (1900).
2) bildl.: som icke faller ngn i smaken l. icke behagar l. tilltalar ngn; icke l. föga tilltalande; numera bl. i allmännare anv.: som icke överensstämmer med l. visar god smak; smaklös; numera företrädesvis med starkare nedsättande innebörd: som väcker avsmak; motbjudande l. obehaglig l. vidrig o. d. Wij .. (ha) rådeligit funnit att freden medh alfwar af Moskowiten må fordras, .. men om den finnes der osmakeligh, att (osv.). Stiernman Riksd. 1369 (1660). At jag .. mönstrade vt en hop otienliga och osmakeliga psalmar. Swedberg Lefv. 181 (1729). En osmaklig anstrykning af prålighet. Lysander Almqvist 369 (1878). Han är mig lika osmaklig som du är mig behaglig. Rydberg Vap. 162 (1891). Jättereklamer av den osmakligaste och mest braskande art. Wrangel Forskn. 201 (1917).
2) till 2; äv. konkretare, om ngt smaklöst l. motbjudande o. d. Dalin Arg. 1: 191 (1733, 1754; konkretare). Hellström Malmros 63 (1931).
Spalt O 1455 band 19, 1951