Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PADOGG l. PODOGG l. BATOCK, r. l. m.; pl. -er.
Ordformer
(batock 1876—1914. padog 1715 (: Padogera)— 1808. padogg 1780—1914. poddogg 1714. podogg (på-, -dågg) 1710—1837)
Etymologi
[jfr t. padoggen, batocken, batoggen, pl., fr. batogues, pl.; av ryska batog (pl. batogi, batožja), äv. padog, eg.: käpp, spö (jfr polska batog, piska, spö), sannol. avledn. av det ord som föreligger bl. a. i ryska bat, ekpåk, klubba, polska bat, piska, spö]
(†) om var särskild av de tunna käppar som användes vid exekverande av vissa förr vid ryska armén o. flottan brukliga prygelstraff; äv. om slag med dylika käppar; vanl. i pl. (jfr dock slutet). Upphofsmännerna .. tillsades galgen, dhe öfrige fingo 100 podogger till mans. HH 24: 172 (1710). (Kommendanten i Petersburg) läth piska mig med pådågger. Därs. XVIII. 3: 62 (1721). Ekbohrn (1904). jfr FinT 1904, 1: 308. — särsk. (i sg.) abstraktare, om dylikt prygel(straff). Nov. d. 16 (1714) Fingo 2 ryssar poddogg uppå torget (i Tomsk), för det de skiält våre svänske. HH XVIII. 4: 79 (1714). UrFinlH 141 (1809). 2NF (1914).
Avledn.: PADOGGA, v. (pådogg-) [jfr t. patocken, batocken, batoggen, ryska batožit’] (om ryska förh., †) = padoggera. Sundelius NorrköpMinne 177 (1798). —
PADOGGERA, v. (om ryska förh., †) prygla (ngn l. ngns rygg) med ”padogger”. HFinlÖ 424 (1715). UrFinlH 110 (1808).

 

Spalt P 37 band 19, 1952

Webbansvarig