Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PAGAJ pagaj4, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er (Fréville, Lundqvist) ((†) -or KrigVAH 1816, s. 265, Lavén Sjökr. 13 (1854)).
Ordformer
(förr äv. -ai(j), -ay)
Etymologi
[jfr d. pagaj, nor. pagai, t. pagaie, pagaje; av fr. pagaie l. holl. pagaai (ä. holl. pangaai); av malajiska pengajoeh]
(numera mindre br.) paddel(åra). Fréville Söderh. 1: 55 (1776). Ekbohrn NautOrdb. (1840). Lundqvist Dajak 13 (1938).
Avledn.: PAGAJA, v. [jfr d. pagaje, nor. pagaie; av fr. pagayer l. holl. pagaaien (ä. holl. pangaaien)] (numera föga br.) paddla; äv. tr., med avs. på kanot o. d. Rosvall Skeppsm. 1: 104 (1803). Lundell (1893; tr.). TySvOrdb. 1741 (1932).
Avledn.: pagajör104, m. [av fr. pagayeur] (föga br.) paddlare. UNT 1934, nr 209, s. 13.

 

Spalt P 40 band 19, 1952

Webbansvarig