Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PAJSBERGIT paj1sbærji4t, r. l. m.; best. -en; pl. (om olika stycken) -er.
Ordformer
(förr äv. pais-)
Etymologi
[till PAJSBERG, namn på gruvfält i Färnebo socken i Värmland, där mineralet anträffats]
(numera föga br.) miner. kiselmangan, rodonit. ÖfversVetAFörh. 1851, s. 143. ASjögren Min. 136 (1865). 2NF 23: 121 (1915).

 

Spalt P 52 band 19, 1952

Webbansvarig