Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PALANKIN pal1aŋki4n, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -lanqvin)
Etymologi
[jfr t. palankin, eng. palankeen, palanquin, fr. palanquin; av port. palanquim, av ett ostindiskt ord motsv. hindi pālakī, pālkī, palang, pali pallaŋko, malajiska o. javanska palañki; av sanskr. paryaŋkaḥ, palyaŋkaḥ, säng, bädd, soffa, bärstol, eg.: kringvridning, av pari, omkring (etymologiskt identiskt med gr. πέρι, περί, omkring; se PERI-), o. aŋkaḥ, böjning, hake (jfr ANGEL, sbst.1)]
(i sht i Indien o. Kina använd) orientalisk bärstol, vanl. bestående av en med bärstänger försedd (för en l. flera personer avsedd) avlång, med madrass o. kuddar inredd låda med förhängen o. ett av hörnstolpar uppburet tak, stundom äv. av annan konstruktion. Osbeck Resa 142 (1751, 1757). (Jag) låg .. på min palankin, buren af fyra raska Kulis. Palmblad Nov. 3: 20 (1817, 1841). Palankiner, som bäras af vackert utstyrda turkar. Torpson Eur. 2: 276 (1896; i Konstantinopel). En enklare palankin. 2NF (1914; om kinesisk, med bärstänger försedd sittanordning för en person). BonnierKL 2: 913 (1923).
Ssgr (i sht om orientaliska förh.): A: PALANKIN-BÄRARE. Haafner Landresa 3: 20 (1811). SvD(A) 1930, nr 299, s. 11. —
-TAK. (palankin- 1891 osv. palankins- 1817, 1841) Palmblad Nov. 3: 49 (1817, 1841).
B (†): PALANKINS-TAK, se A.
Avledn.: PALANKINIST1004 l. 01—, m. (i sht om orientaliska förh., föga br.) palankinbärare. Lind af Hageby Minn. 381 (1860).

 

Spalt P 64 band 19, 1952

Webbansvarig