Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PALS pal4s, i sht förr äv. PALSE pal3se2, r.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(paals 1947. pals 1913 osv. palse 1910. palsar, pl. 1910 osv.)
Etymologi
[ytterst (gm förmedling av nordfin. dial.) av lulelapska palsa, upphöjning i en myr]
geogr. på myrmark i subalpina områden: torvkulle bildad gm invärkan av ständig tjäle. GeolFF 1910, s. 195. Selander Lappl. 154 (1948).
Ssgr (geogr.): PALS-MYR. myr med palsar. BotN 1921, s. 11. —
-TUNDRA. jfr -myr. 2NF 30: 308 (1920).

 

Spalt P 99 band 19, 1952

Webbansvarig