Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PARALLELLISM par1alälis4m, äv. 01—, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(paral- 18191889. parall- 1785 osv. -lel- 17851912. -lell- 1800 osv. -ism 1810 osv. -isme 17851800)
Etymologi
[jfr t. parallelismus, eng. parallelism, fr. parallélisme; av gr. παραλληλισμός, till παραλληλίζειν (se PARALLELLISERA)]
1) (numera bl. tillf.) egenskapen l. förhållandet att vara parallell (i eg. bet.; se PARALLELL, adj. 1), parallellitet. Pfeiffer (1837). Fyrar, på hvilka konkava speglar användas, för att bringa de från en ljuskälla i divergerande riktningar utgående ljusstrålarne till parallelism med hvarandra. Fock 1Fys. 293 (1859). Liniernas parallelism. Lindelöf AnGeom. 22 (1864). 2NF (1914).
2) egenskapen l. förhållandet att vara parallell (i bildl. bet.; se PARALLELL, adj. 3); analogi, motsvarighet; överensstämmelse; symmetri; likhet; äv. (numera knappast br.) konkretare: parallellt drag, (drag av) likhet. Parallellism mellan olika fall l. med ngt. PoetK 1812, 1: 4. I allmänhet hafva Frankrikes öden åtskilliga paralellismer med Sveriges. Agardh (o. Ljungberg) I. 1: 14 (1852). Den faktiska parallelismen mellan psykisk och kroppslig organisation. Rein Psyk. 1: 248 (1876). Parallellismen mellan såkakan och den sista kärven (vid skörden) framträder särskilt tydligt i ett bruk från Västnorge. Nilsson FestdVard. 141 (1925).
3) stil. stildrag (ofta förekommande i bibeln) som består däri att samma tanke som fått sitt uttryck i en satsled l. versrad omedelbart upprepas i en följande, uttryckt på ett nytt sätt (med nya ord l. en ny bild); ngn gg konkretare, om de varierade uttrycken. Thorberg ÖsterlSpr. 33 (1785). Svanberg HeidenstFröd. 114 (1934; konkretare).
4) (mera tillf.) estet. upprepning (med viss variation) av ett motiv i ett litterärt värk. Strindberg (c. 1900) i 3SAH LIII. 2: 325.
5) (numera knappast br.) parallelliserande; jämförande, jämförelse; jämställande. Thorberg ÖsterlSpr. 2 (1785). De båda ämnenas (dvs. botanikens o. zoologiens) för långt drifna parallelism. PedBl. 1877, s. 52.
6) (numera mindre br.) sammanställning av motsvarande ställen (parallellställen) l. partier i samma skrift (särsk. i bibeln) l. i olika skrifter. En besvärsskrift till hvilken jag bifogade en paralellism mellan Holmbergsons .. disputation och de motsvarande .. ställena i Fichtes naturrätt. Nyblæus Forskn. III. 2: 8 (1888). 2NF (1914). jfr Andersson (1845, 1857).
7) filos. åskådning som ansluter sig till parallellteorien. Rydberg Varia 94 (1894). Larsson Psyk. 106 (1910).
Avledn.: PARALLELLISTISK, adj. stil. till 3: som utmärkes av l. hör samman med parallellism. Wrangel Dikten 115 (1912). Parallellistiska detaljer. Svanberg HeidenstFröd. 116 (1934).

 

Spalt P 252 band 19, 1952

Webbansvarig